 | Matses Axel Olsson vid björnkorset. Det står som ett minne efter att Liss Mats Esbjörs Ersson här har dödats av en björn.
Blev dödad av en björn. I dödboken står: Ihjälriven av en björn. Ostraffligt uppförande.
I boken Det gamla Falun av Axel Östberg, tryckt 1978 står följande att läsa:
"Att björnjakt förr var föenad med stor livsfara finns det många dramatiska vittnesbörd om. En sådan händelse skall här skildras. Den inträffade i Nås socken natten till den 20 maj 1830 och kostade jägaren livet. Sagesman är kontraktsprosten C. O. Fröman i Nås, som 14 dagar efteråt skrev om hjändelsen i Tidning för Stora Kopparbergs län samtidigt som han vädjade till allmänheten om hjälp åt den fattiga änkan och hennes tre minderåriga barn. bonden Esbjör Ersson i Mellanborg, en erfaren och säker björnskytt, vaktade från ett s.k. björngälle för utlagd åtel på en björn, som där ofta gjort besök. vid midnattstid infann sig björnen och hälsades med ett skarpt skott, som kom björnen att falla ned på bogarna över åteln och sedan ligga orörlig. Skytten, som var försedd med två laddade gevär, dröjde en stund på sitt gälle i avsikt att vid björnens minsta rörelse lossa ett nytt skott. Men då djuret inte rörde sig eller visade något tecken till liv begav sig Esbjör hem för att skaffa hjälp med bytets hemforslande.
Fyra karlar följde med honom tillbaka till jaktplatsen. Blande dem var det en soldat, som ville medtaga sin bössa för säkerhets skull. Men det avböjdes av Esbjör under försäkran att björnen inte behövde något mer skott. När de kom till jaktplatsen befanns björnen borta. Soldatens hund stötte dock snart upp honom ett stycke därifrån och gav skall. björnen närmade sig dem i raseri. alla var obeväpnade utom Esbjör, som hade en yxa och gick björnen till mötes med den. Djuret reste sig på bakbenen, varvid Esbjör måttade ett kraftigt huff. Men yxskaftet brast och i stället träffades jägaren i huvudet av ett slag med björnens ena ram så att han störtade baklänges till marken. Vilddjuret kastade sig över honom och krossade hans huvud med tre bett. Den blodiga hämnden fullföljdes med att krossa jägarens högra arm och bita av fingrarna på handen. skräckslagna skyndade de andra karlarna hem för att uppbåda traktens skyttar, och först efter flera skott kunde björnen avlivas.
Det förtjänar i detta sammanhang omtalas att året före, alltså under 1829 blev 17 björnar, 22 vargar, 19 lodjur, 2 järvar eller filfrasar fällda i Kopparbergs län, enligt kronobetjäningens uppgifter till länsstyrelsen. Trettio år senare gallrades rovdjursbeståndet ännu hårdare. Enligt länsstyrelsens uppgift till k. m:t fångades eller dödades under 1860 i Dalarna 35 björnar, 19 vargar, 23 lodjur, 40 mårdar och 9 uttrar jämte ett antal mindre rovdjur. Detta enligt den officiella statistiken. Man vågar anta att åtskilligt flera strök med, fastän de aldrig blev rapporterade till kronobetjäningen. Enligt samma rapport blev samma år 7 hästar, 53 nötkreatur, 7 svin, 318 getter och 646 får dödade av rovdjur."
Han köpte Matsesgården, men Karin Fagerås vet inte vem som ägde gården före eller när den byggdes. Gården har också flyttats till nuvarande plats från platsen där vinbärsbuskarna (mot riksvägen eller affären) fanns tidigare. (Enligt Karin Fagerås och dottern Inger.) Huset har alltså i princip vridits i vinkel. |
1779 - 1830 (51 år)
[1] 
: Adress
: Område
: Stad
: Län
: Stat/Provins
: Land
: Ej definierad