Vädret på Fiji just nu
|
Anns
50-årsdag skulle firas på Fiji, en ö som vi bara hade hört talas om, vår
dotter och hennes man hade året innan besökt Fiji och sa, "om
ni ska besöka en riktig söderhavsö så är det Fiji!" Hur kommer man nu till Fiji? Vi bokade våra biljetter hos Aktiv Resor, en kombination av olika stopp, och vi behövde inte bestämma oss förrän dagarna innan vi skulle resa. Det blev först Frankfurt, 2 timmars flygresa, sen Los Angeles 10 timmar, puh! Där stannade vi i 3 dagar för att hälsa på några vänner och vila upp oss lite inför det stora ”skuttet” till Fiji. Los Angeles – Hawaii 5 timmar, en två timmars paus för tankning, sen 7 timmars flygresa till Nadi på Fiji, Viti Levu. Vi flög över vatten, vatten och bara vatten dessutom ”försvann” en dag för oss när vi passerade datumgränsen, vi reste från Los Angeles 4 september och kom fram den 6 september, den 5:e september var alltså borta… (!) Vi flög in över Nadi på låg höjd och vi kikade efter palmer och dessa vita stränder som vi skulle trampa fötterna i sen.. hrm..det såg inte riktigt ut som vi föreställt oss, förvisso såg vi palmer men den vita sanden... när vi landade så var det inte så varmt heller, ungefär som slutet på augusti hemma i Sverige. Ett 25-tal fläktar i ankomsthallen stod stilla vilket också skvallrade om att det inte var någon sommar direkt. Efter att ha passerat passkontrollen så började vi leta efter en taxi eller buss, en dam kom fram till oss och frågade vart vi skulle? ”Tubakula Beach at Coral Coast” sa vi "Oh sir, it is the bus over here!" Vilken tur vi hade, direktbuss till Tubakula Beach bara så där… bussen åkte in till Nadi och vi fick se de flesta hotell som fanns inne i Nadi och på vägen till vårt ställe… det är så på Fiji…bussen tar vägen förbi alla tänkbara hotell och lämnar och tar upp folk!!! |
Joe
på Tubakula Beach hälsade oss välkomna och det var en upplevelse
att få komma hit, bara att knalla omkring i den fina sanden på beachen
kändes skönt.
Vår bungalow var hyfsat bra men ingen lyx, vi skulle till exempel öppna en liten konservburk men den lilla leksaken till konservöppnare gick i atomer… Tubakula Beach Bungalows and Beach Club |
Vi tog en promenad till receptionen där ”Hemingway” hade samma problem, ja vi kallade honom så, Hemingway såg ut som en för-fattare… vi läste om TOM’S RESTAURANT på informationstavlan, ”Free transport provided within Korotogo area after meals commencing 9.00 pm daily”, det passade oss perfekt, ”Hemingways” hade kommit på samma tanke för han satt redan där när vi kom (!)... |
Närmaste hotell vid Tubakula Beach hette THE REEF RESORT, gångavstånd och vi tog ”Strandvägen” dvs. vi gick utefter beachen, kanske ca 15-20 minuters promenad och det verkade också säkrare att gå där än på vägen, för på Fiji har dom vänstertrafik och det var vi ju inte vana vid! THE REEF RESORT visade sig vara ett ypperligt fint ställe och vi bestämde oss för att äta middag där, lite förvånande att se serveringspersonalen i kjolar, speciellt när det vara herrar som serverade oss (!) Någon promenad hem efter beachen den kvällen var det inte tal om, mörkret var totalt BECKSVART!!! Under de kommande dagarna njöt vi av det fina vädret, tänk att bara ligga under palm och njuta avljudet från vågornas brus vi revet, mmmm, DUNS sa det, en stor kokosnöt föll ner från palmen bredvid! Jösses vad läskigt, vi flyttade på oss direkt och efter det så kikade vi alltid misstänksamt upp mot alla palmer innan vi gick under eller förbi dom. Vi berättade det för Joe på Tubakula Beach, han skrattade och berättade att det var ingen fara för kokosnöten har tre ögon och innan den faller så tittar den först till höger sen vänster och slutligen rakt ner... Hur nu det stämmer med verkligen lyckades vi aldrig få veta (!) Det har faktiskt hänt att folk dött av nedfallande kokosnötter så var försiktiga och se "upp"...en "tvåkilosbomb" 10 meter upp i luften kan vara farlig! Marion, hon i receptionen, tipsade oss om att besöka Suva, very interesting as she said... Suva
är Fijis huvudstad, ett par timmars bussresa från Tubakula
Beach, vi skulle åka med 2-bussen, Fijitime ja, Fijierna stressar aldrig, en timme kan betyda två eller flera timmar. Det var bara i trafiken man INTE tog det lugnt, det hade sina sidor speciellt med tanke på att man t.x. kan möta en ko på vägen knallandes omkring helt fritt. Indierna tycker det är okej, i mörkret på kvällen kan et vara förödande för en bilist särskilt med tanke på att vägarna sällan eller aldrig är upplysta. Suva
var en lite stökig stad och inte speciellt intressant för oss som hellre
ville vara på beachen och gå och plaska med fötterna i det
ljumma vattnet... men vi har i alla fall besökt huvudstaden Suva. |
Låter
det kul med Tubakula Beach? Här är nuvarande prislista, år 2001,
över de olika Bungalows.
Välj den BÄSTA! Beachfront Bungalow, och inget annat, basta!
MEN priserna har med all säkerhet ökat sen 2001
Beach Club Dormitory | F$12.50+tax |
Single Room (shared bathroom)s | F$30.00+tax |
Twin/Double Room(shared bathroom) | F$33.00+tax |
Roadside Bungalow (1-3 persons) | F$50.00+tax |
Poolside Bungalow (1-3 persons) | F$55.00+tax |
Renovated Poolside Bungalow (1-2* persons) | F$68.1b0+tax |
Oceanview Bungalow (1-3 persons) | F$60.00+tax |
Renovated Oceanview Bungalow (1-2* persons) | F$75.00+tax |
Beachfront Bungalow (1-2* persons) | F$80.00+tax | Each extra person in Bungalow (maximum 5* or 6 persons) | F$10.00+tax |
50-årsdagen firades på Shangri-La's Fijian Resort ett suveränt fint hotell inte långt ifrån oss. En Taxi körde oss dit och den vänliga Indiska chauffören väntade i bilen medans vi åt...och på Shangri-La's Fijian möttes vi av orden "My name is Joshua and I am for you this very evening!" Och det var en utomordentligt fin middag med en service så man höll på att smälla av (!) Man behövde bara "tänka" på Joshua så kom han!!! Det var verkligen en mycket lyckad avslutning på Tubakula Beach! Efter 9 dagar på Tubakula Beach och 693 Fijidollar mindre i reskassan (Icke medräknat middagen på Shangri-La's Fijian restaurang...) så tog vi mod till oss och beställde en taxi, egentligen beställde vi inte taxin för den hade aldrig lämnat Tubakula Beach...Indiern sov kvar i bilen... mot Catheys hotell i Lautoka som var vårt nästa mål, ett lyxigt hotell som vi såg fram emot!... |
Hrm..., på bilderna såg det så lyxigt ut men i verkligen var hotellet ganska hårt nedslitet. Dagen efter bytte vi ”upp” oss till ett lite bättre hotell... |
|||
Men nu var det snart dags att prova på nån ö, en riktig söderhavsö med palmer och fin vit sand, det var ju det vi hade drömt om hela tiden! Förvisso vågade vi oss bara på en dagstur, vi var lite försiktiga… så det fick bli en "Day Cruise" till Beachcomber med den stora fina båten "Tui Tai". |
En
fantastisk liten fin ö och vi hade en sagolik tur med vädret, riktigt
sommarväder och från ön kunde vi se att Lautoka låg insvept i tunga
mörka moln, ha ha. Tui Tai kunde inte komma ända fram till ön, det var
så grunt att vi fick kliva över till en liten flatbottnad båt med ”glasbotten”
så att vi kunde se korallerna och fiskarna, kul! Sandstranden var så mjuk och fin att det kändes som om man gick på små risgryn, lent och fint och kristallklart vatten. NU äntligen kände vi oss mogna för en tripp ut till Yasawa Island och Coral-View Resort! Vi bokade in resan på hotellet och tog sen en Taxi ner till hamnen och kikade efter den lite större båten, trodde vi ja..., som skulle ta oss ut till Yasawa Island men ingen båt syntes till. Jag frågade reseledaren ”Where is the boat”, ”It’s here, downstairs...” Nedanför bryggan låg en liten mycket liten båt med tre utombordare på, en 45hk en 60hk och en 75hk sammansvetsade med en rostig järnstång.. Ett par från Nya Zeeland begärde omedelbart pengarna tillbaks och fick det också efter en mindre diskussion. Vi pallrade oss ner i skutan och ”maskinisten” drog igång ettans motor, sen tvåans och slutligen treans motor… brum brum oj oj… ”Kaptenen” ombord grep tag i mikrofonen och anropade CORALVIEW RESORT och berättade att vi var i antågande och begärde ”starttillstånd”, ja jag vet inte så noga för han pratade på Fijianska eller nåt ditåt… kanske Indiska?... Färden
över Söderhavet gick med en ryslig fart och trots "guppandet"
så tankade dom under färden, ja en av "maskinisterna"
slangade bensin över från en dunk till huvudtanken för
vi skulle ju inte behöva stanna för att tanka inte... Efter tre timmar och en öm rumpa som gjorde sig kännbar efter att ha suttit och hoppat på en träbänk i tre timmar så närmade vi oss ön Tavewa Island, även där fick vi kliva över till en mindre båt som drogs i land av några starka Fijier, inte ända fram utan vi fick vada i land för det var så grunt. På land väntade en samling människor som sjöng, spelade och klappade händerna mycket glatt, man gör så när det anländer gäster till en ön, en urgammal tradition för att välkomna gästerna. Rocky Vola Vola hälsade oss välkomna och trummade på en trädstock med två stora träklubbor och berättade att när man hörde detta trummande så var det mat, frukost, lunch eller middag. Bra grej, en urgammal tradition det också som användes för att kalla till sig byborna när nåt var i görningen, inte bara mat… Fijierna har oxå varit kannibaler, fast det var ett tag sen förstås, puh…
|
I sanden utanför vår hydda skrev vi in våra namn Ann och Tommy med vita små snäckskal, ifall vi skulle få nåt e-mail… man vet ju aldrig. Ön var helt fantastisk, en utflykt ingick varje dag och Rocky Vola Vola tog oss med i båten över till Long Beach och andra småöar runt omkring, den Blå Lagunen skulle vi också få besöka. På den här ön var det verkligen sand, runt hela ön (även i sängen...) och man kunde nästan knalla runt ön på några timmar, nästan, för på spetsen på ön var det vassa klippor som satte stopp för en skön promenad. Men vad gjorde det för det var så härligt att knalla i vattnet utefter sandstranden och det var inte alls så kallt längre, nu började temperaturen stiga och vi kände sommarvindarna börja komma. Kvällarna på Coralview var härliga, "orkestern" spelade varje kväll och Rocky Vola Vola var "the spokesman" det syntes tydligt. kava gjordes i ordning varje kväll, i en stor rund skål gjordes den i ordning kavan, det verkade som om kavan var inlindad i en duk som en av Fijierna kramade å kramade och Rocky Vola Vola var den som alltid fick dricka först, är man spokesman så är man... Vi fick sen vara med om en riktig "kava-kväll", med spänt intresse följde vi hela proceduren och jag fick gå fram först för att smaka, hustrun ropade lite svagt: "Tommy drick inte det där, spotta ut!!!" Jag gick fram och man skulle först klappa händerna och säga "Bula". Rocky Vola Vola sa till mig "No no, it is not like that, you must do like this!!!" han kupade sina händer och klappade dovt, det var så man skulle klappa och inte som några applåder inte... Jag drack försiktigt och försökte känna vad det var för smak, det stack lite på tungan och jag räckte över det halva kokosskalet till den serverande Fijianen "MASAN", en gigantisk stor man som inte tog emot "skålen" utan sa "DRINK ALL!!!", vem som helst hade druckit ur, även jag som tänkte på det där med kannibalism...man vill ju inte stöta sig (!) Vad är
nu Kava för nåt?
Ja det är inte någon narkotisk drog i den bemärkelsen
utan mer rogivande och botanisterna kallar den för "Piper methysticum"
och det är EN sort bland ca 1000 olika pepparsorter! Vill man åka till Coral View Resort så kan man beställa resan på de flesta hotellen på Fiji, man betalar vistelsen inkl. resa i förskott. Det är väl för att man inte ska kunna ångra sig... För
oss kostade det 277 Fijianska dollar och 20 cent för 6 dagar, det
inkluderade tre mål mat om dagen samt husrum och båtfärd
tur och retur. I Svenska kronor blev det ungefär 1.500 Skr för
oss båda ca 255 kronor per dag, otroligt billigt, förvisso
bodde vi lite billigt men i alla fall! Adressen till Coral View Resort är:
|
På vägen utefter stranden såg vi den blå lagunen, vattnet var kristallklart och skiftade i blått och grönt beroende på djupet och korallerna. De stora "Day Cruise" låg på parad i viken och hade "förtur" till lagunen vilket gjorde att vi fick avstå ett besök där Men vad såg vi på vägen utefter stranden när vi promenerade om inte Davids Place !!! Det var ju där som vi hade tänkt hyra från början!!! Hrm. Låg det verkligen på samma ö? ...Ja visst och vi som trodde att det låg på nån annan ö!!! |
||
Hyddorna ser verkligen "exotiska" ut men standarden
är enkel, gemensamma toaletter utomhus, utomhusdush m.m. ja som på
landet som det var förr men det här är Söderhavet... |
På stranden stod dom uppställda, hela peronalstyrkan på Coralview och spelade och sjöng när vi skulle lämna ön. Det var inte samma glädje i sången och musiken den här gången, det lät faktiskt lite sorgligt när vi nu lämnade ön. Kaptenen gav order om "start the engine" 1:an, 2:an och vänta lite nu 3:ans motor hostade betänkligt? "Maskinisten" såg lite förlägen ut och trädde på en huva på motor nr 3. Tänk vad bra med tre motorer när en strejkar.. Vad tryggt det kändes... Vi lämnade ön Coralview efter 6 härliga dagar och lite "Robinsson-liv" på ön Tavewa Island, vi förstår mycket väl nu hur det är att leva på en Söderhavsö även om vi fick all mat tillagad utan att behöva röra ett finger så var det ändå lite vildmarksliv. Ja det var det, jag lovar! |
På "Fastlandet tog vi in på Wests Motor Inn, ett urmysigt ställe och efter bara sex dagar på ön så kändes det som om man kom till ett lyxhotell. Varmt och kallt vatten direkt ur kran, dusch, inomhustoalett, swimmingpool ja ALLT fanns. Det här hotellet rekommenderade vår dotter och hennes man oss, det hade själva bott där 1996. | |
Trot eller ej men vi fick fick EXAKT det rum som dom bodde på när dom var här sist!!! Vi visade videofilmen för dom och Charlotte sa "Pappa där bodde vi också, dom har flyttat på soffan men annars är allt sig likt!!!" |
PO
Box 10097, Nadi Airport |
Den 24 september 1997 var det så dags att lämna Fiji och vi hade bokat ett hus på Rarotonga dit vi anlände den 23 september på kvällen, vi fick alltså en "extradag" som kompensation för den 5:e september som försvann nånstans i cyberspace... Nån som upplevt den?... |
FIJI Statsskick: republik |
|
Yta: 18 376 km² | |
Huvudstad: Suva (cirka 160 000 invånare på huvudön Viti Levu uppskattat 1994) | |
Högsta berg: Tomaniivi eller Mount Victoria (ca 1 324 m ö h, på Viti Levu) | |
Längsta flod: Reva | |
Invånarantal: 791 000 (1995) | |
Invånare/km²: 43 | |
Naturlig befolkningstillväxt: 1,7 % (uppskattat 1996) | |
Läs-
och skrivkunnighet: 92 % (uppskattat 1995) |
|
Folkgrupper: fijier 50,4 %, indier 44,2 %, övriga 5,4 % (blandrasiga, "anglofijier", polynesier, kineser, européer m fl) |
Språk: engelska är officiellt språk, men mest talas bauanfiji och hindi | |
Religion: kristna 53 %, hinduer (indier 38 %), muslimer 8 %, övriga 1 % | |
BNP/invånare: 2 369 US dollar (1994) | |
Olika
näringsgrenars andel av BNP: jordbruk 22 %, industri och byggnadsverksamhet
16 %, service och övrigt 62 % (1994) |
|
Naturtillgångar: timmer, fisk, guld, vattenkraft, silver | |
Viktigaste exportvaror: socker, kläder, guld, fisk, timmer | |
Valuta: 1 fiji dollar = 100 cent = 4.29 januari 2001 (5,53 Svenska kronor i september 1997) | |
Medlemskap
i internationella organisationer: FN, South Pacific Commission, South Pacific Forum, IMF, WTO, Världsbanken |
|
Uppgifterna är hämtade ur Länder i fickformat om Fiji som utkom 1997. Utgivet om Fiji Länder i fickformat nr 615 |
WebmasterTommy
Högberg
So many has find my homepage since august 3 1996
tommy.hogberg
gmail.com
Copyright© 2020 The Högberg´s
Tillbaka startsidan - Back to start